Oj, det urartar

Frustrationen är enorm! Vi har tackat nej till jobbet på Zenith eftersom det var provisionsarbete, vi söker för fulla muggar och Elvira ser världen i ett enormt bäcksvart mörker.. det är inte alltid så lätt.

Tove anlände för en stund sedan och vi har redan varit på the jobcenter, bokat ett national insurance möte, vandrat runt ute på piren, tagit oss till The Lanes och vandrat runt där, till the shopping center för att skaffa ett O2 kort som hon snart kommer kunna använda, tjockat i oss varsin McFlurry Smarties för 99p (suveränt billigt liksom) och sedan vandrat tillbaka till hostelet. Tror att Elvira tar sig en tupplur, jag gick ner för att sätta mig vid datorn och så ringde mor min. Pratat av mig en hel del med henne vilket gör att det känns snäppet bättre.

Tove gjorde mig precis sällskap här nere med sin lilla fina minidator, vi har det rätt bra. Varsin dator, båda rätt trötta och klockan är inte ens sex. Visserligen förstår jag hennes trötthet då hon varit uppe sedan 1 i morse. Inte vidare värst kul, samt på resande fot mest hela dagen.

Jag ber otroligt mycket om ursäkt för denna dåliga uppdatering, men det blir bara aldrig av. Känns inte som att jag har någonting givande att berätta mer än att Nick precis har flyttat till en lägenhet tre minuter bort. Väldigt mysig är den, trots att hans rum består av en säng.. och vita väggar. Har bara träffat en av hans rumskamrater, men hon verkade redigt trevlig måste jag ju säga! Han är minsann en lyckans ost som fått tag på ett sådant rum med proper kitchen och enorm säng! Lite avis kanske jag allt är. Ändock trivs jag här på hostelet.. men det vore inte helt fel med någonting som är ens eget. Så jag antar att vi ska börja kika efter boende nu snarast. Även om Elvira lämnar oss för London kommer vi nog stanna här. Möjligen skaffar jag mig ett jobb i London som jag kan pendla till.. men det känns inte som att jag har viljan att flytta till London och lämna alla fina människor som bor här. Alla som man har lärt känna.. även om hälften av dem försvinner direkt.

Annars lever livet som det ska. Pengarna rullar som attans, jag hostar som bara den, vädret börjar bli sämre.. men jag trivs. Jag trivs bland människorna, bland gatorna, på alla Lanes, med piren och havet. Jag gillar det, men samtidigt är jag orolig för alla kostnader. Det känns illa, men tids nog ordnar sig allt. Jag har ännu inte varit här tre veckor, det bör fungera, det ska gå. Jag hoppas och håller tummarna. Det gör jag hela tiden.

Bilder som är utlovade kommer. Tro mig. När jag finner tiden. När jag finner ron. När jag kan lugna ner mig och må bra, då kommer de.
Just nu måste jag bara sluta stressa.

/A

Igår skrev jag ett väldigt långt inlägg här på bloggen.. men tydligen var jag inte ordentligt inloggad eller liknande, vilket resulterade i att hela inlägget försvann.. så idag tar jag nytt mod och testar återigen att skriva en liten text som kanske kan förgylla någons vardag.

I vilket fall som helst skiner solen som bara den på himlen, och det har den dessutom gjort de senaste dagarna här i Brighton. Vi har utnyttjat detta genom att i söndags äta en enorm fish&chips på stranden, följa med pojkarna (Toby, Richardo, Nick och Tony) på Sunday Roast hunt på x antal olika pubar här i närheten (slutade med mat för dem och svensk Rekorderlig Jordgubb-Lime till oss), en tur till till stranden för ett snabbdopp i havet tillsammans med Nick och sedan en tidig kväll på det. I går tog vi oss ut på lite mera jobhunt, jag lyckades ta mig ut på en hyfsat lång löptur i den gassande solen och efter det var det dags för en pitcher's of Pimm's and Lemonade på The Font för att sedan dansa järnet på Lola Lo's.

Idag har vi varit på en introduktion till ett jobb som vi har fått, är betald kurs nu på torsdag och fredag.. dock får vi se vad som sker då detta är för ett stort företag vid namn Zenith. De säljer riktigt fräna fönster.. men jobbet som vi får göra är dörrknackning. Första två veckorna är prima då man får £100 bara för att jobba, sedan får man £25 för varje möte man bokar.. inte alls det bästa, men det verkar som att det lönar sig rätt bra bara man har försäljningstekniken inom sig.
Efter detta möte var det dags för stranden. Vi låg där, tog ett bad och torkade i solen. Nu är vi tillbaka på hostelet. Hostelet är fortfarande prima och vårt rum är bäst.. trots att Robin var tvungen att flytta ut.. men kvar är i alla fall standardfolket jag, Elvira, Nick, sedan kom fransmännen Martin och Mathilde efter någon natt i annat rum tillbaka, Tony, italienarna Sabbe och Vincent samt en och annan äldre herre. Inte fy skam måste jag säga!

Jag hostar mest hela tiden, är glad att jag sprang igår och njuter av solen. Livet rullar på som bara den. Bilder finns på kameran och ska alldeles snart (hoppas jag) föras in på datorn så att ni kan ta del av den miljö som jag just nu befinner mig i. Skaffar man sig Instagram så kan man få se lite bilder där också, om man följer myrornaskrig.

Sitter just nu och kollar på jobb på internet. Har skickat iväg ett gäng CVn och hoppas just nu på det bästa! Igår firade vi dessutom 1 vecka i Brighton (känns dock som en evighet). Vi firade med KFC, skratt, film och förlängning av boendet här på hostelet. Livet rullar på som bara attan, vilket känns helt okej då jag trivs något gruvligt bra i denna lilla stad. Det finns så mycket, fina små gator, gamla hus, ett enormt tempel (ser det ut som), klubbar, nattliv, pubar, skottar, australiensare, britter, tyskar, spanjaker, fransmän och massa mer. Staden är känd för sina gayklubbar så någon dag lär det bli utgång på en sådan!

Piren är också extremt underbar. Jag gillar den skarpt, den är så himla mysig med sina lampor, spelmaskiner och allt som hör till. Åh, man blir glad.

Har tyvärr inga bilder just nu, kommer senare när jag har orkat koppla kameran alt. telefonen till datorn. Då ska ni få se lite av stadens alla gator, mys.

/A

Nu har jag köpt en dyr adapter till datorn och kan därför skriva lite livligare inlägg här ifrån det regniga England. Men jag kan i alla fall skryta med att vi bor på världens bästa hostel, nära havet och ett stenkast från stan.

Allvaret har idag börjat och försök att finna jobb är i fullgång. Kan inte påstå att det har gått så bra för mig, men tids nog ska väl också jag finna någonting. Måste kanske först och främst skaffa mig lite proprare kläder så att man blir kallad på en läskig intervju till ett jobb på en mysig affär. Om livet ändå vore så lätt. Ska ta och jobba lite på min brittiska dialekt också så att det blir mer attractive att anställa mig. Vem vill ha en svensk som mixar amerikanska/australienska/brittiska? Nej, dags att vänja sig av med denna mix av dialekter.
I vilket fall som helst lyckades Elvira skaffa sig en intervju imorgon på ett litet ställe vid namn Butlers, tror att det kan vara rätt bra. Jag får fortsätta min search på egen hand imorgon skulle jag tro. Leta skyltar i fönster och se var de är sugna på att anställa. Blir som värsta skattjakten här i den pittoreska lilla staden Brighton. Festligt värre. Annars får jag satsa på telefonförsäljare, dödstrist, hemskt och läskigast i världen, men det är jobb som jobb!

Livet i Brighton är det inga större fel på förutom att det kanske regnar snäppet för mycket, men så vet jag ju att det regnar hemma i Sverige också så det går ju lite på ett ut. Hade dock varit väldigt nice att ta sig till stranden för lite bad eller kanske lite sol i alla fall.

Här under kommer ett litet bildmedley av vad som har hunnits med under dessa dagar (dock inga systemkamera bilder, de finns inte på datorn ännu):

 

Funnit ett jättesnyggt mobilcase, synd bara att man inte har en iPhone 4. 

 

Vi har hunnit med Starbuck's. Kaffe är fortfarande inte min grej, men deras Refreshas är
to die for.. nästan i alla fall!

 

Jag har funnit lyckan på Beyond Retro här i stan. Jackan är min bästa vän. Använder den
mest hela tiden och njuter alltid av dess mönster. Den har till och med varit med på en
utekväll på en underbar club vid namn Lola Lo's!

 

Vi har spelat sjukt mycket Jenga och börjar numera bli kungar på det.
Vi spelar med ett helt gäng människor och jag njuter mest hela tiden.

Det har varit lite utekvällar, detta var på The Font en mysig och gammal pub där vi
avnjöt lite Pimm's vilket är sjukt gott när det blandas med Lemonade. Jag gillar det

enormt mycket. Synd att det inte finns i Sverige..

 

Vi äter pasta mest hela tiden, kommer sluta med att jag går upp minst 20kg och
rullar tillbaka till Sverige istället för att ta flyget.

 

Lyckohalsbandet mormor gav mig, oh the irony. Vår trevligaste vän/rumskamrat visade sig vara australiensk:
Ibland ter sig saker underligt. Hoppas att denna charm hjälper mig att finna arbete i denna över fulla stad.

 

Nu ska vi ta och laga lite mat. Ännu mera pasta tillsammans med kyckling. Lär skriva snart när det hela lugnar ner sig.

 

/A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sitter just nu på hostelet, i min bunkbed. Vi anlände i torsdags kväll och sedan dess har det varit fullt upp. Vi har sett nattliv, dagsliv och hela fadderullan! Vi har skaffat vänner i form av en snygg australiensare, en humoristisk irländare, ett australienskt syskonpar, en skotte, en britt, lite fransmän och en hel drös med spanjaker. Vi njuter av varje stund och idag ska vi försöka skaffa oss ett current account på Loyds. National insurance numret skickas inom en vecka typ.

12bäddars sovrum, underbara roommates, rösten är helt aförsvunnen, besökte igår livets club som spelade Blink182, och en helt sjukt fin kuststad. Just nu rullar allting på rätt bra förutom det faktum att jag måste köpa en ny adapter då den inte fungerar till datorsladden. Hence bloggar jag från telefonen vilket betyder att det inte kommer komma upp en video på Elvira och Nick som tillsammans sjunger One Thing, inte heller särskilt mycket bilder.. men jag kan so far säga att vi har det suveränt.. trots att vi missade den olympiska faklan som sprang igenom staden i morse..

/A

Har arbetat, växlat pengar, satt in pengar, betalat pengar och packat idag. Missade sista träningen tyvärr, men nu är resväskan fylld, bara handbagaget kvar. Hoppar innerligt att min våg inte har stora felmarginaler då väskan väger i dagsläget 19.8kg och max är 20. Visserligen får mitt handbagage väga 30kg så allting ska väl förhoppningsvis komma med.

Imorgon ska jag springa till banken då det öppnar, stå i butiken, fara hem med bilen, åka till pappa, träffa vännerna en sista gång innan avfärd och möjligen skriva ut lite mer papper. Mycket att stå i just nu och mitt huvud är under armen då jag har noll koll på vad som är med och allting. Jag har säkert glömt hälften, säkert tusen viktiga papper som inte är med. Håller tummarna för att allting går vägen. Tack och lov finns det ju post, email, telefon och skype liksom.

Klippte förresten luggen på mig själv såhär på kvällskvisten.. den blev kort och sned. Bevis på att min skalle snurrar och jag inte vet vad jag håller på med. Tackochlov så växer luggen ut kalasfort!

Hemma från ett par underbara dagar på PIP. Jobbade i serveringen, kollade leg, såg till att alla skötte sig, hade en otroligt frän security väst, blev bundis med alla ordningsvakter och såg absolut alla band. På fredagen var vi lediga och gick och såg de underbaraste, bästaste, sjukt fina och magnifika Melissa Horn och Kapten Röd. Gjorde verkligen min dag. Sedan började tältet läcka vatten, så jag vaknade med en blöt strumpa dagen efter.

Tove och jag är taggade på att fara igen, det var verkligen en underbar upplevelse och suveränt roligt, kan rekommendera det! Men just nu packas det. Eller det försöks att packa.. Jag avskyr verkligen att packa, vet aldrig vad som ska med.. och nu ska vi ju inte hem på ett tag. Hoppas verkligen att jag packar ner rätt saker och att jag får med allt jag vill ha eftersom det bara är 20kg som får fara med. Men det ska gå! Är ju kunglig på att packa lätt så jag hoppas på det bästa.

På torsdag bär det av till England. Innan dess ska det träffas folk, jobbas och packas klart. Just nu sker så otroligt mycket grejer, men det är bra. Det kommer bli suveränt. Detta är en upplevelse för livet och där finns ALLTID en möjlighet att vända om och fara hemåt. Det går, bara man vill. Men man måste våga. Våga och vinn. På torsdag ska jag våga.

Tiden rullar på så fort att jag inte vet vad som händer längre! Har jobbat varje dag hittills och imorgon bär det av till Karlstad för att arbeta på PIP. Håller just nu på att springa runt i huset för att finna grejer som ska packas ner i den enorma ryggsäck som ska med. Jag vet inte alls vad jag gör om jag ska vara helt ärlig! Det bara snurrar och snurrar i mitt huvud och jag gör allt jag kan för att hänga med!
Inte nog med det så är en enkelbiljett bokad till England den 12e juli. Då bär det av på obestämd tid. Helt sjukt. Kan inte förstå att det är dags, att det är bokat, att det är bestämt. Kaos. Jag är lite rädd måste jag ju säga.

Nej, måste fortsätta packa. Update kommer söndag då jag återigen är tillbaka i civilisationen.

/A

Inte har jag varit effektiv alls när det kommer till bloggen. Nej, jag har varit ute i Stora Forsa och hjälpt till en massa på det årliga seglarlägret. Vi har övat starter, gått igenom regler, taktik, badat, vält båtar, lekt och gjort allt som hör till på ett läger. Kalas bra har det varit. Jag är röd som en tomat på näsan idag och har bränt mig i hårfästet så att det svider. Det tar på krafterna men det är roligt. Önskar dock att jag hade seglat mer, eftersom det inte blir så mycket eller ofta längre. Får ta igen det nästa gång jag får chansen!

Är måttligt disträ idag, känner mig stressad då det är jobb som gäller imorgon och troligtvis tisdag, sedan är det lite planering och träning på det. På onsdag bär det av till Karlstad för att vara funktionär på PIP tillsammans med Tove. Fredagen är domedagen, då betygen kommer.. och sedan på söndag morgon bär det hemåt till stan igen.
Jag vet inte alls när det bär iväg till England så innan dess måste det ses över vad som ska packas med men jag måste också ta mig i kragen och skriva det där fruktansvärda (jobbiga, tråkiga, svåra och oundvikliga) CVt. Ska skriva ett på engelska, vilket är sämst eftersom jag inte vet om de vill ha företagsnamn översatta liksom.
Doing my best.

Aja, ska fixa det nu tror jag!