Oj, det urartar

Denna otroligt långa vecka har äntligen nått sitt slut. Nu vankas det påsklov med en  hel mängd av plugg men också lite arbete för att förhoppningsvis tjäna en del kosing. För att fira påsklovets intågande fick vi idag på svenskan tillbaka våra Paper 1 mocks där jag personligen lyckades väldigt bra: 23/25 vilket betyder en sjua (högsta betyget). Känns rätt värt att analysera och skriva om en osedd text på 1.5 timme. Jag valde att analysera Foto (vidvinkel, zoom), en mycket trevlig dikt måste jag ju erkänna. Sedan gick skoldagen mot sitt slut och Tove och Sara lurade med mig på bio. Les Neiges du Kilimandjaro - en ypperligt fin och trevlig fransk film. Riktigt mysig fredagsavslutning, speciellt när vi tjockade i oss Saigon innan filmen och B&J's under filmen, där mitt i bland alla de fina pensionärerna. Helt ärligt känner jag mig riktigt intellektuell efter denna dag. Skrivandet, en fransk film och mysiga diskussioner med flickorna.

Jag pausar med att skriva någonting vettigt just nu för att tankarna är inte på helspänn nu när exams närmar sig med stormsteg! Är dessutom lite velig över att det var dumt av mig att inte anmäla mig till högskoleprovet som sker imorgon.. men nu är det försent och där finns absolut igen anledning att gråta över spilld mjölk som man brukar säga på ren svenska.
Ah juste.. funderar på om man kanske ska göra någonting lustigt med håret? Men har ingen aning om vad.. känns kanske som att det behövs lite "upplivning" och tillfräschning!

/A

Tröttare tjej får man allt ta och leta efter! Skäms så otroligt för att jag är så här himlans trött eftersom jag inte har lyckats göra några läxor idag och imorgon är det franska. Dagen har istället spenderats med matteplugg, lite biologi, cykel hem i ösregn, kyla, somna i soffan, vakna, iväg och träna Friskis med mor och tillslut ett besök hos moster och Chrippe för att träffa bebis! Jag hade väntat mig en enorm liten köttbulle då jag hört att han var rätt tung samt sett en bild där han ser enorm ut.. men ungen var ju mini! Det var minsann gruvligt länge sedan jag såg en sådan liten människa. Söt liten hårboll var det i vilket fall som helst, den lille Limpan.

Snart är det dags för påsklov, råplugg och sovande! Känns som det är dags för det nu att ställa om klockan var nämligen ingenting för mig. Skola även jobba lite på Pralinen bara för att det är skojsigt att hjälpa till och självfallet löpa lite grann i spåret. Känns som att tiden bara rusar förbi utan att pausa och se efter om alla hänger med. Jag föll på spurten och ligger just nu långt efter. Måste ju dessutom söka till universitetet bara för att ha en livlina utifall planerna inte alls blir som det är tänkt!

Så här ser framtiden ut just nu. Jobba. Jag har jobb hos morfar och Mia men skulle kunna söka både på Burger King och Örebro Flygplats. Vet inte riktigt hur jag ska göra men det är ju trevligt med kosing i fickan inför framtiden. Sedan har jag blivit bjuden till USA där en kär vän ska bo i ett hus nära stranden och där jag får bo helt gratis. Två veckor där vore ju inte helt fel, nytt folk, nytt land och nya äventyr. Dock kostar ju resan dit ett par tusen.
Sedan är det ju seglarlägret där jag ska medverka och segla, coacha, leka och allt det som hör till. Efter det fars det utomlands eller så blir det universitet! Jag funderar på att söka, men på något vis känns det som att TolkS i Uppsala är rätt så bra. Därför tar jag ett pausår nu, söker GMU i vår och söker direkt till tolkskolan efteråt? Känns typ som en plan. Om inte annat kanske jag vet vad jag ska studera efter ett år på annan plats, borta från rutiner och allt det gamla vanliga.

Thailand, Afrika och Australien lockar. Förhoppningsvis finner jag mig vänner som vill bo tillsammans i något av länderna där vi kan arbeta och tjäna en del pengar. Vore helt otroligt underbart. En minnesvärd upplevelse. Kalas.

Ett par centimeter längre så hade jag varit lång.

 

/A

Hemma efter en lång skoldag, småtting träning och tillslut egen träning. Drogs lite väl i axeln redan på uppvärmningen så det fick allt bli lite extra rehabträning mellan handbollsövningarna. Lagom kul, men det är ju ett nödvändigt ont. Lite småstressad i och med att det faktiskt snart är dags för de där otroligt overkligt hemska examsen, men innan dess måste det sökas till universitet. Som en nödlösning liksom, eftersom jag mest troligen kommer ta en liten paus ett halvår/år. GMU söktes det inte heller till nu eftersom sista ansökningsdagen var igår, men nästa gång tror jag allt att jag ska söka. Bara för att liksom.

Igår fyllde systeryster hela 14år, dagen började med våfflor som traditionen säger men var sedan helspänd. Moster var inne på BB för att leverera bebis. Klockan 23.22 på systers födelsedag föddes det lille livet. Längtar tills man får se honom för första gången. Slår vad om att han är sötast i stan min lille kusin. 19 år och 10 dagar skiljer det mellan oss. Supermys.

Har inget vettigt att skriva idag för tankarna bara virvlar runt i mitt huvud och går ej att greppa.

/A

Känner mig ganska så huslig efter att ha bakat kärleksmums för första gången i hela mitt liv! Bör baka lite mer inför fredag så att fikat räcker till hela tjocka släkten som skall ta sig hem till oss för att fira mig och min syster, men samtidigt måste jag göra franskan till morgon dagen och kanske ta mig en löptur.

Inte nog med detta kan jag stolt meddela att jag är helt färdig med både TOK och CAS. Känns rätt så underbart. Vår presentation för TOK gick alldeles ypperligt och vårt arbete går att finna på prezi.com om man bara söker på "TOK presentation Amanda P" - en persikofärgad. Värt en titt kanske?
CAS var minsann överdrivet avklarat då jag, enligt min lärare, hade gjort mest timmar i hela klassen. Man bör ha runt en 150 timmar på ett och ett halvt år.. jag hade 276 timmar! Och då har jag inte räknat med mina handbollsträningar, vilket betyder att jag minsann har varit gruvligt sysselsatt de senaste åren. Förutom vanligt skolarbete såklart.

Nu ska det göras något vettigt, funderas på framtiden och sluta slösa tid på datorn.

Update 22.44:
Mitt huvudvärker, enbart ekonomiuppsatserna är utskrivna och löprundan var total katastrof. Mina ben tackade nej och sa adjö. Sprang cirkus tre kilometer med håll i höger sida och ilande smärta i högeraxel. När hela varvet i spåret var avklarat blev det allt en rask gå-takt hem, inte jättelångt, men känns otroligt mört att inte ens orka den vanliga rundan på ungefärligt 5km. Det är ju inte som att det är ett maraton eller något liknande.
Skäms lite, la bena upp i luften när jag kom hem i hopp om att bli av med alla slaggprodukter. Var alldeles för kort tid tror jag så ska nu ta min lilla (läs enorma) franska bok, lägga huvudet där fötterna egentligen bör vara (precis som Pippi) och benen rakt upp mot väggen. Håller tummarna för att det fungerar. 

Skulle inte tacka nej till en solig strand.

 

/A

Sitter och tittar på Top Model Sverige, har ont i kroppen och därmed framför allt i axlarna. Förstår inte riktigt vad som försiggår inuti mina leder och muskler just nu. Inte så himla kul när man vill prestera bra på träningar och dylikt. Kan även säga att efter TOK presentationen imorgon tar jag en paus från livet innan jag börjar råplugga för att få underbara betyg på mina mardröms exams. Vill verkligen få bra betyg, men tyvärr är IB så sjukt jävla förbannat svårt ibland. Suck..

Okej, framtiden står för dörren.. idag var syon hos oss och presenterade den sida där man under denna månad fram till 15 april kan söka till universitetet. Jag har verkligen igen aning om vad jag vill göra med mitt liv, jag vet inte ens om jag vill plugga eller ta en paus. Jag vet att jag vill fara utomlands, men samtidigt kan jag fortfarande se mig själv vid böckerna.. dock har jag ingen aning om i vilken "genre" jag hör hemma i heller. Jag skulle så himla mycket vilja fara utomlands, kanske plugga, jobba.. men för att plugga måste man ha pengar eller lyckas få sjukt mycket stipendier eftersom det är fruktansvärt dyrt utomlands. För att jobba måste man finna ett helt okej jobb, samt billigt boende utomlands. Helst bör man åka fler än en person eftersom det hela blir snäppet billigare.

Jag ogillar att göra val. Stora val. Små val. Jag är den som får riktig panik när jag får frågan om vilken mat som ska ätas, eller om jag ens måste välja någonting först. Nu finns det så himla mycket att välja på, vilket gör det hela ännu svårare. Inte nog med land, stad, universitet, jobb och boende.. men också ämne eller "field". Det tär något gruvligt det här på mig, vilket inte alls är helt okej. Stress, val och bra val dessutom. Livet. Hjälp mig?

Jag är inte fotogenisk och jag har en Pålsson-näsa.
Men alla kan ju inte vara vackra.

 

/A

Sitter just nu, efter en otroligt stressig dag, och skriver lite stödanteckningar till TOK presentationen som vi imorgon ska öva på. Jag ska tala om the Scientific Method och Perception och jag ber till de övre makterna att det hela kommer gå alldeles utmärkt och vara alldeles underbart bra!

Måste dock, innan jag ger upp och lägger mig i en gosig säng, dela med mig av denna intressanta tanke: Hur lättlurade människor kan vara, bara det låter vetenskapligt. Till exempel om jag skulle beskriva en substans som bör förbjudas eftersom den:
- Förorsakar våldsam svettning och uppkastning.
- Är en stor del av "acid rain".
- Kan orsaka livsfarliga brännskador när den är en gas.
- Kan leda till döden när den av misstag inhaleras.
- Har hittats i tumörer hos patienter med terminal cancer.

Denna substans kallas för dihydrogenmonoxide och den finns överallt, framförallt i vår mat och även barnmat. Bör den få existera?

Jag slår vad om att de flestas första tanke var att bannlysa den direkt. Detta går icke att tillåta. Det var ju bara negativa saker sagda om denna nyfunne substans. Det vissa, med lite kemisk vetskap kan applicera till denna fråga är "monoxide" som ofta förknippas med "carbonmonoxide" vilket är en livsfarlig gas som inhaleras när man röker. Den "kväver" våra blodceller och därmed också vår kropp.

Men om sanningen ska fram.. så är denna substans för oss människor, djur, plantor och annat livsviktig. Det är nämligen vanligt vatten. Dihydrogenmonoxide, H2O.

Godnatt.

/A

Dålig uppdatering. Men som 19åring hinner man inte längre med att blogga. Nej, skämt. Försöker bara låta otroligt viktig så att människor tror att jag har ett väldigt intressant liv och inte ett helt normalt tonårsliv som alla andra. Dock är mitt liv precis som alla andras. Drog mig ut till Strömpis i fredags med ett gäng vänner, fann andra vänner och bekanta, hade oseriösa, seriösa, ledsamma och glada samtal, for hem när krogen stängde och satt uppe och talade med min mor, Micke och Milad. Vaknade upp på lördagen med Milad på en madrass på golvet, god vän. Frukost och sedan ut till landet. På landet blev det först lite biljard med mormor och sedan en lathetstävling, där jag tror vi alla kom lika. Nu sitter jag återigen hemma vid datorn och ska skriva ett manus för den underbara TOK presentationen som skall hållas i veckan kalas bra.

Tittade för ovanlighetens skull på Animal planet igår och fick då världens urge att under en period jobba på ett "animal orphanage" i typ Afrika med massvis av surikater, apor, lejon och tiger ungar. Det vore för jäkla häftigt! Eller möjligtvis fara ner dit som naturfotograf och fota magnifika elefanter, ståtliga lejon och långa giraffer. Tänk vilka underbara bilder som skulle kunna tas och vilken gruvlig upplevelse?! Det vore så otroligt underbart att få åka dit, uppleva djurlivet, människorna och kulturen. Byta bort kalla och tråkiga Sverige mot ett intressant och riskfyllt uppdrag på annan plats, annan kontinent, i ett annat land. Kanske att satsa på i framtiden? En biologisk linje på universitetet, eller media och journalistik för att utveckla värdiga fotoegenskaper. Dock är det kanske inte så lönsamt i längden.

Medan jag ändå är uppe i varv när det kommer till att komponera ett ointressant blogginlägg så kan jag passa på att säga att jag firar hela ett år med min, förhoppningsvis, trognaste och tillgivna livskamrat körkortet! Om ingenting går oerhört snett så bör vi tillsammans få uppleva många fina och givande år ute på vägarna. Underbart.


Update 22.02:
Det är skandal att man mår bra över att få en massa "likes" på en facebook status.
Det är skandal att jag inte har kommit på vad jag ska säga till TOK presentationen.
Det är skandal att jag sitter och sjunger falskt.
Det är skandal att jag inte saknar dig men att en bit av mig skulle gå sönder om du glömde bort mig.
Det är skandal att där ännu inte finns en studenklänning på gång, inte ens ett kanske.
Det är skandal att Peace and Love är samma vecka som seglarlägret.

Livet.

För det var du och jag mot världen, tills du gav upp.
Men jag står kvar.

 

/A

Hur ofta väcks man tidigt på morgonen för att äta en hembakat tårta? Nej, sker ytterst sällan, i alla fall i min värld, men så är det ju i och för sig inte bara en vanlig sketen torsdag idag heller! Nej, för nu är jag officiellt 19år. Jag är banne mig gammal. Går in på sista året som tonåring och alltså sista året där man faktiskt inte BEHÖVER räknas som vuxen. Sedan är man ju det.. på riktigt alltså. Vilket är sjukt läskigt!

I vilket fall som helst var det inga som helst fel på denna dag. Fick lite småsaker som var otroligt mysigt, såsom en fin ring, två stycken t-shirts/tröjor, sms&surf till telefonen och ett par sjukt vackra Svampbob hörlurar. Kan säga att jag garanterat var snyggast i stan när jag cyklade till skolan med dem på öronen. Kalas bra.

Funderar på om jag ska tjocka mig lite till nu efter en maffig middag på Efesos med laget, heh. Men det är ju faktiskt en special dag idag.

Ska läsa igenom Evolution och Neurobiologi tror jag. Minns inte riktigt vad våra options omfattar, men det blir säkert kalas bra. SISTA MOCKS DAGEN IMORGON! Kalas bra. Firas med dricka och vänner på kvällen.

Tackar er alla hjärtligt för de fina och gulliga gratulationerna.

 

PUSS OCH KRAM.

 

/A

Onsdagen den 14 mars och jag firar min allra sista dag som 18 åring sjukt lat framför datorn. Ångrar gruvligt att jag inte har lyckats ta mig ut på en löptur som jag hade tänkt, men jag antar att all energi försvann när jag fick sitta och vänta hela dagen i skolan tills Cirkelledar mötet började. Känns lite dåligt av mig dock eftersom morgondagens träning inte blir av då vi hela gänget ska ta oss till Efesos och äta en gruvlig middag.

Får i vilket fall sovmorgon imorgon vilket känns rätt värt. Då hinner jag till fullo fokusera på att plugga in en hel del biologi i skallen. Paper 1&2 imorgon och sedan blir det paper 3 på fredag (+franska). Sedan är mocksen över och vi återgår till ett, så gott som, normalt schema igen. Vilket känns lite små mört. Hade varit superbt om lärarna hade fixat block istället. Mycket mera effektivt. Men självfallet ska de som inte har så (jävla) många ämnen tycka att schemat är sjukt bra eftersom det bara gynnar dem. Kalas bra. Not.

En fråga som jag på senare år har börjat avsky på grund av att hjärnan blir helt blank och ingenting kommer fram är "Vad önskar du dig?".. vare sig det är jul eller födelsedag har jag aldrig något vettigt svar. Ena stunden önskar jag mig en sak, sedan känns det bortskämt, önskar någonting annat.. dessutom önskar jag mig alltid saker när det inte är presentdags.. utan helt normala tider.

Möttes av en sandstorm när jag satt på cykeln hemåt, vilket inte alls var speciellt trevligt efter att på morgonkvisten fått någonting i ögat som inte försvann förens strax efter lunch. Men ändå känns det rätt bra att vara helt klar med alla svenska prov och bara "one to go" i ekonomi. Att skriva om sympati och antipati i två av de verk vi har läst, om hur Jan Guillou använder sin retoriska förmåga till att låta huvudkaraktären Erik utveckla sympatikänslor hos läsaren. Detta kanske i ett vagt försök att applicera sin egen hjälteroll i verket då det sägs ligga egen biografi i bakgrund, en självbiografisk roman helt enkelt. Till skillnad från Briony i Ian McEwans storsäljande roman Försoning ger upphov till antipati känslor då hennes oåterkalleliga dåd får outhärdliga konsekvenser.

Hitta på, minnas, paraphrase citat och dylikt är inte lätt när det var över ett år sedan som man läste den ena av alla böcker. Känns som att jag de nästkommande veckorna bör ägna mig åt lite kvällsläsning och plöja mig igenom de böcker som jag en gång redan har läst. Skapa en citatbank och göra noteringar av var man kan hitta bra litterära stilgrepp som kan diskuteras i analysen. Kalas.

Fann en ganska catchy låt som sjungs av, en för mig, helt okänd person. Hon är visserligen duktig, men tydligen blev inte låten känd förens Justin Bieber och hans vänner gjorde en musikvideo till den.

--->http://www.youtube.com/watch?v=1sYpQypZX88&feature=related

Nu ska jag sätta mig vid min ekonomibok samt min biologibok och agera som att jag vore den duktiga elev jag vill utge mig för att vara. Bara för att jag kan, vill och försöker. Men misslyckas.

Update 22.13:
Hey, I just met you and this is crazy, but here's my number. So call me maybe?

Det var länge sedan jag lyssnade på sådan musik där texten egentligen inte betyder det minsta lilla. Men den livar upp stämningen och jag bör ju sitta vid den enormt tråkiga ekonomiboken och fortsätta att göra fler notes. Har redan över 20 sidor handskrivna anteckningar och jag är långt ifrån klar. Ibland, när jag vill, kan även jag vara effektiv.

Tittade nyss på mina program. Det har blivit som en rutin, måste, även om jag egentligen inte alltid vill. Det ska bara vara så. Tänk om man ändå vore lång, fotogenisk eller ens söt, eller åtminstone kunde laga mat. Ta mig inte fel, jag vill inte vara med i TV för att bli en sådan där omtalad dokusåpa kändis som försöker vara cool med lite "insane" engelska uttryck mitt i meningarna.. nej, erfarenhet. Framtid. Nytt folk. Upplevelse. Jag skulle till och med föredra om inget av det visades på TV utan. Ja, vill inte följa strömmen och bli som alla andra.

Ciao

Rena rama grekiskan - filosofi

 

/A

Nyduschad med Halv åtta hos mig i bakgrunden, inte helt fel. Axeln gör satan i gatan ont och det är inte alls kul. Ger det ett par dagar innan jag ringer det där 11-numret för att se om det är något inflammerat eller så, men så illa bör det inte vara. Lite överansträngning.

Imorgon är det sista svenska provet. Paper 2 - hemskt. Jag kan ingenting om böckerna.. detta följs sedan av ett underbart ekonomi prov. Kalasbra. Denna vecka lär bli slightly killing med sex prov med genomsnitt på 1.5/2h. Livet.

Fick världens olust att skriva ett blogginlägg mitt i alltihopa. Därför avslutar jag det utan någon bättre förklaring. Impulsivt.

 

/A

Det är söndag och det känns som att tiden bara rusar iväg. Nyss var det fredag och jag befann mig i Lindes sporthall för att lira lite handboll. Sista matchen med de underbara flickorna. Tyvärr förlust mot ett lag som spelade fulare än fulast, men det känns ändå rätt okej. Träna boll varje dag i veckan och sedan avsluta med att spela match. Ett riktigt fredagsnöje. Tyvärr har jag fortfarande ont i mina axlar, men tids nog skola det nog också gå över, precis som all annan smärta.

Igår spenderade jag en stund av kvällen tillsammans med underbara Scen och teknik på Universitetet där vi tittade på deras lustiga spex. Det var ett trevligt lördagsnöje innan jag ensam tog mig hem till det tomma huset. Ben & Jerry's (Oh My Apple Pie), melodifestivalen och en tur på datorn. Så gör man för att inte känna sig ensam! Fungerar.

Idag var jag först taxi åt systeryster. Sedan blev det allt en tur hem till min underbara väninna Elvira. Åh, vad jag trivs i hennes sällskap. Vi pratar om allt och ingenting. Bara är. Aldrig tråkigt. Vi kan vara en hel dag utan att göra någonting annat än att prata och ibland behövs det. Som nu.

Det är mars. Det sägs att våren är på väg. Vissa dagar kan man nästan tro att det är sant, andra dagar är det snötäcke och is överallt, sedan regnar det och stormar precis som hösten. Under de senaste två veckorna skulle jag våga påstå att jag har erfarit vinter, vår och höst, sommar på tur alltså. Skulle inte sitta helt fel. Sommar bidrar med solbrända ben, fräknar, värme, långa promenader, sena kvällar utomhus med vännerna, myggstick, grillning och underbara stjärnklara nätter. Man kan vandra, gå, så himla länge. Utan att nå ett mål, för det är inte kallt, utan man klarar av att vara ute och bara gå. Tänka och fundera. Glömma bort och minnas. Drömma att alla och allting runt om kring en försvinner, att de en efter en försvinner, även de man inte har haft ännu. Vara ensam. Avskuren. Enskild. Bort från allt och alla. Låta allting vara frosten i gräset en vårmorgon som sakta, i takt med solens värmande strålar ångas bort och försvinner, men som framåt kvällen, när solen försvinner åter kommer tillbaka. Tänk om.


Update 21.36:
Tog nyss det kallaste badet på länge. Frös som jag vet inte vad när jag väl kom ur vattnet. Tackar därför gudarna just nu för att sådana där fula onepiece liknande overaller är sjukt varma!

När jag ändå är ensam, vad spelar jag för roll?

 

/A

Då var fjärde handbollspasset i veckan avklarat och det spelades match mest hela tiden. Det var redigt kul och att spela nia är banne mig rätt roligt ibland. Steg-i-sättningar och finter är min grej.. dock är mina skott urusla. Visserligen vet jag ju om det så det gäller att bara nöta, nöta och nöta. Tillslut sitter det! Axlarna krampar lite och jag känner mig som en gammal kärring men sådant är det.

Ska ta och skriva åtskilliga reflektioner i CAS så att jag kan lämna in dem imorgon till läraren. Blir dock lite kämpigt eftersom jag är redigt trött just nu. All kraft försvann när ljudet på mitt franskaprov var för lågt och där fanns en risk att jag skulle behöva göra om det. Lyckligtvis fick jag ett mail från min lärare där han sa att ljudet var fixat och att man nu kunde höra allt som sades. KALAS! En stor sten lyftes från mina axlar och nu kan jag fokusera på de resterande hemska proven.

Sveriges värsta bilförare förgyller min torsdagskväll just nu. Det är ett under att dessa människor ens har fått körkort. Helt otroligt. Visserligen är det underbart att titta på då de kör värre än min lillasyster som är 13 år.

Ah, sjukt ytligt inlägg men jag har hört att det är sådant här som är populärt i bloggvärlden! Så idag är jag mainstrea. Kan följa strömmen ännu mer genom att klaga på den snö som kom imorse och som ännu ligger vit utanför mitt fönster. Katastrof. Ska sätta på lite Melissa Horn och A Fine Frenzy senare. Tänka.

/A

Indeed, I am totally freaking out! Okej, så IB mocks är inte så fruktansvärt roliga som man skulle kunna tro.. på två dagar har jag nämligen haft 6 timmars prov! Kalas. I två ämnen. Först paper 1, en timme, och paper 2, två timmar och en kvart, i kemi igår, idag börjades det med kemi paper 3 i en timme och en kvart och sedan avslutades det med 2 timmars engelska uppsats. Ja, jag har skrivkramp i mina händer. Dessutom har de svarta prickar lite här och var eftersom vi måste skriva alla våra exams med bläck. Roligt!

Ännu mera stress. Jag ligger fruktansvärt efter. Måste lämna in alla CAS papper SENAST fredag (och då är jag redan sen med dem).. sedan har jag en förbannad franska presentation imorgon som jag måste förbereda. Detta är den riktiga och kommer betygsättas. Jag vill, vill, vill verkligen ha en sjua i franska.. vet dock inte om det kommer vara möjligt för mig att få. Känner hur paniken växer när de flesta i klassen börjar räkna ut vad de ska få för total grade i alla ämnen. Jag har verkligen ingen aning..

Dagen efter en näst intill spårad hemmafest känns aldrig bra. Speciellt inte när det är söndag och söndagsångesten, kraven att göra läxor, stressen, segheten och tröttheten blandas och man blir helt handlingsförlamad. Jag har minsann inte gjort något vettigt idag förutom att städa Elviras lägenhet och plockat lite på mitt rum. Huvudet är inte på skaft och hela min kropp gör i princip uppror mot mig. Antar att fest inte är det optimala efter att ha spelat en 2x30 match där huvuduppgiften gick ut på att kuta fram och tillbaka på den där enormt stora planen.

Måste ladda om mina batterier så att den kommande veckan orkas med då det vankas träning måndag-torsdag och sedan match på fredagen, plus x antal prov tis-tors. Kalas. Men så är det när man går IB. Antar jag. Har inte erfarat någonting annat precis.

Helt underbart att det har tagit mig minst tre timmar att ens få till detta inlägg. Kan meddela att jag just nu sitter med sjuttioelva olika flikar uppe, kollar på studenklänningar och lyssnar på musik. Har insett att Melissa Horn och A Fine Frenzy är två underbara röster som förgyller mina kvällar ytterst ofta. Deras låttexter, melodier, toner och allt som hör till är bland det bästa jag har hört. Så himla underbart.
Musik för mig är där det finns en mening, texter som betyder någonting och som faktiskt berör i hjärtat, inte mainstream och wannabe. Inte bara ord som låter bra till lite trummor. Jag vet att det finns många där ute som anser dubstep vara musik.. men för mig är det inte musik utan bara ljud. Visst man kan bli sjukt taggad av att lyssna på det, men det är inte musik, man njuter inte.. utan det är sådant som spelas på klubbar och när det är fest. Låtar som man kan beatsen i eller texten till och sjunger med till och dansar till.. men egentligen har man ingen aning om dess betydelse. Oftast massproducerade låtar som pressas fram efter ett par timmar. Ingen äkta kvalité eller tanke bakom. Men det är min åsikt. Det är vad jag tycker. Visserligen kan man inte tycka fel.. men de som inte delar samma åsikt kommer mest troligt anse att jag tycker fel. Synd. För vi tycker bara olika. Ingen av oss har fel. Men det ligger en poäng i det jag säger, men klart att det säkert finns folk där ute som har en poäng om att det motsatta är musik.

Update 22.28:

Efter att ha misslyckats med två matte mocks så känns livet rätt surt.. började därför tänka på om man bör försöka tjäna lite kosing på bloggen? Insåg att man bör ha ett helt gäng med läsare för att kunna tjäna någonting på den. I brist på läsare bör man kanske göra lite reklam för sig själv? Eller i alla fall marknadsföra sig, göra sig hörd på något vis.. Kom då på att jag vet inte om jag vill att en hel drös ska läsa vad jag skriver. Det är ju inte som att jag skriver någonting jätte intressant precis.

Slutsats - pengar är kalasbra och jag hade gärna satsat på att bli mainstream och tjäna LITE extra fickpengar på bloggen, men jag har inget specifikt tema för bloggen och är lite för självkritisk tror jag. Risken finns ju att var och varenda människa sågar det jag skriver, mina bilder eller vad som helst och det skulle faktiskt vara en brutal mardröm.

Frågan är vad läsare söker i bloggar? Ska alla tjejer/flickor/kvinnor vara mainstream och skriva om mode och trender, om fester och vänner? Ska man skriva om sitt dagliga liv i skola eller på jobbet? Ska man skriva om abstrakta tankar och funderingar, vara seriös eller oseriöst, driva eller inte? Vad vill folk läsa om? Det är gruvligt svårt. Åker jag till Thailand med mina vänner lär det ju spicea upp läsningen lite, eftersom resebloggar är rätt så poppis! Fina bilder kanske också lockar!?

Ah, i-lands problem måste jag ju säga. Varför inte bara tacka och ta emot för de får läsare man har. De som inte sågar en utan anonymt läser det jag skriver någon gång ibland. De läsare som syns när man kollar in statistiken, kurvor som en dag går spikrakt uppåt, för att sedan falla pladask ner till 0 igen. Nästan. Liten överdrift. Men så är det.

Våren är kommen. Farfars jackan är på. Mindre än 100 dagar till studenten. Det är fredag. Jag har inga fler matte mocks. Jag funderar på att göra lite franska. Det är match imorgon. Livet rullar på.

En gång var jag liten. Det var du med.

 

/A