Maj, maj måne

Har inte skrivit så mycket på senaste tiden, men har inte haft lust att logga in och knåpa ihop ett litet blogginlägg. Däremot har jag funderat en del på vad som kan skrivas här så en text ska det väl tillslut bli.

Senaste tiden har mitt liv bestått av jobb, träning och lite häng med polare. Jag hade förra måndagen ledig för att det var bankholiday men efter det har det varit jobb hela veckan. Jag har sprungit varje dag, förutom igår, på löpbandet på gymmet, en timme. Mina knän har gjord gruvligt ont, och gör fortfarande, men skam den som ger sig. Springer, springer, det gör jag och så fort man når 30min sträcket är det helt okej.. och när man når 50min är det minsann livet att stå där och det känns som att man skulle kunna springa en timme till. Svetten sprutar och knäna gör bara ont när man saktar ner farten.. Ja, det är väl ungefär så den senaste tiden har sett ut.

På torsdag bär det av till Sverige över helgen igen för att fira min systers konfirmation och för att träffa min far som jag inte har sett sedan augusti förra året. Det är inte lätt när familjen är spridd runt om i världen.
Utöver detta har jag börjat få små panik över att jag snart ska ta mig tillbaka till Sverige. Inte för att jag ska flytta tillbaka utan för att jag inte vet hur jag ska göra med pengarna, hur jag ska göra för att få tillbaka tax eller någonting liknande. Inte heller hur jag ska packa ner alla saker eller lyckas säga upp mig på jobbet. Det är tufft och känns inte alls jättekul. Men tids nog löser sig allting.. eller just nu skjuter jag upp problemen för att stressa med dessa när sanden i timglaset börjar ta slut.

Jag har dessutom funderat på livets stora frågor. (Okej, nej, det är inte livets stora frågor, men det är i alla fall frågor). För det första undrar jag varför julkalendrar var så mycket bättre förr.. ta till exempel Trolltider. Visst, det riktar sig emot barn, men alla kan se på dem för de är inte så fasansfullt barnsliga och barninriktade som dagens julkalendrar börjar bli. De från förr hade någonting som passade alla vilket jag föredrar framför den ytterst barnsliga stilen. En annan tanke som slog mig, eller snarare en önsketanke, var att jag tycker att de skulle spelat in fler avsnitt eller program i samma stuk som Trolltider när de väl höll på, så att vi nu kunde njuta av detta. Det är så trist när det tar slut liksom och man vet att det aldrig mer kommer komma fler. Inte på samma sätt med samma stämning i och med att alla skådespelare inte längre finns med oss.
Den andra frågan handlar om klassikern Svensson, Svensson. Varför, snälla förklara för mig, varför låter man Lena Svenssons mamma och pappa byta namn hela tiden? I serien heter de Einar och Dagmar för att sedan i filmen heta Arthur och Marianne. Har dessutom sett att de förväntades heta någonting helt annat i senare serier och filmer.. vilket inte alls är logiskt. Varför ska man byta namn på en av huvudkaraktärerns föräldrar för? Den som kan förklara detta för mig kommer helt klart lysa upp min dag. Utan tvivel.

Den tredje frågan har jag just nu glömt bort. Men det är detta som jag ligger och tänker på innan jag faller ner i en djup sömn för att vakna upp nästa dag, pigg och alert..
 
Häromdagen var det dimma, dimma och storm.

/A

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0