Oj, det urartar

Bloggandet har legat på is den senaste veckan. Där har varken funnits inspiration, lust eller tid till att komponera ens det kortaste av inlägg! Men nu sitter jag här, återigen framför datorn och skriver. Den härliga lugna tiden jag skulle få efter exams har varit obefintlig. Varje dag sedan den kaosade franska-examen dagen har jag befunnit mig i skolan och efter det har det vankats träning. I helgen spelades Järnvägen cup och just nu har jag ett solbränt ansikte, sönderbrända knän och väldigt färggranna underarmar. I måndags blev det att fara ut till Johns stuga för att umgås och idag har vi svarat på frågor samt ordnat fika mingel för alla lärarna. Känns som att tiden bara rusar på och det är svårt att hänga med hela tiden.

Imorgon är det dessutom dags för bal. Finklänning och höga skor (nej, inte min grej). Men jag tror att det kommer bli helt underbart bra tillsammans med min baldejt Oskar och alla mina vänner. Jag ska göra allt jag kan för att inte känna mig awkward i klänning. Den är lång, ljust lila och snörning i ryggen. Riktigt fin! Men som sagt, klänning och smink etc. har jag inte riktigt vuxit i ännu.

Efter det drar paraden igång direkt. Fullt ös hela helgen för att sluta med städning på måndag. Köp era biljetter och allting kommer bli suveränt. Jag ska hjälpa Per med kameror och liknande så det kommer bli kalas fint, samt fixa med Scen och teknik. Redan har jag kirrat ljudeffekten så känner mig sjukligt effektiv.

Jag svamlar, men jag är stressad. Ska packa väskan till imorgon. Ingenting får glömmas.

Jag har en crappy webkamera som låter mig se ut som ett spöke.

/A