After party
Att uppdatera en blogg är mer krävande än vad man kan tro. På senaste tiden har jag heller inte suttit vid datorn och därför har det inte varit naturligt att skriva. Istället har jag tränat, tagit en öl med vänner, dansat, umgåtts, mött människor, jobbat, farit till landet, varit på krogen och tittat minst två fotbollsmatcher. Det har varit stressigt, fram och tillbaka och ytterst lite sömn. Men det är livet. Fart och fläkt liksom, sådant man får vänja sig vid nu när man är vuxen och inte längre student. Kaos.
Framtiden. Jag vet inte vad som sker. Jag vill ha mina betyg, se hur det gick för mig, bara veta. Att inte veta är det värst. Så himla jobbigt. Jag och Tove har blivit antagna för att arbeta på PIP, planen att flytta till Brighton för att jobba blir allt verkligare, kanske far vi i juli, känslan av att vilja studera blir allt större. Men jag kanske har lite av en plan för den närmaste framtiden: fara till Brighton, arbeta, söka GMU till våren, mönstra och söka till TolkS. Skulle kunna fungera. Kanske.
Är för övrigt suveränt sugen på att fara till Staterna. LA och Orlando, en liten sväng till New York. Något av det. Var så freaking länge sedan sist och jag måste säga att jag saknar det. Det är fint, stort och underbart. Fatta en lägenhet där liksom. Vore livet.
Jag är trött. Ska sluta svamla. Jag känner mig som Lemony Snicket (för dem som fattar referensen)
Update 20.54:
Äter piller gånger två, borde träna, har ont i axeln och äter som en häst. Känner mig som en gruvlig cripple som har ont och väger lika mycket som en elefant. Inte okej faktiskt. Visst är det ok med lata dagar.. men det här tar fan i mig priset och är inte alls bra. Har inte tagit mig ur pyjamasen ännu, har ätit ett riktigt mål mat och resten har varit kasst och egentligen rätt äckligt, smärtstillande tabletterna hjälper bara lite, gör mest så att det bränner i axeln och armen för att sedan ge en falsk trygghet. Minsta lilla felaktiga rörelse och det känns som att leden töjer sig minst tio meter. Vilket den inte alls gör , såklart. Tror också att min telefon har valt att strejka lite idag, eller så är jag bara väldigt repulsive. Inte mycket som står rätt till just nu inte. Känner mig som den mest negativa människan on earth. Stör mig till och med på min egen svengelska. Blir galen på att jag inte kan hålla mig till ett språk, uttrycka mig grammatiskt korrekt och formulera texter som är välskrivna istället för att kasta in ord som inte ens tillhör det språk jag numera talar 90% av tiden (svenska). Kaos. Försöker ta mig an lite intressanta tankar, men inte nu för då kommer jag bara vara slanted och negativ.
Framtiden. Jag vet inte vad som sker. Jag vill ha mina betyg, se hur det gick för mig, bara veta. Att inte veta är det värst. Så himla jobbigt. Jag och Tove har blivit antagna för att arbeta på PIP, planen att flytta till Brighton för att jobba blir allt verkligare, kanske far vi i juli, känslan av att vilja studera blir allt större. Men jag kanske har lite av en plan för den närmaste framtiden: fara till Brighton, arbeta, söka GMU till våren, mönstra och söka till TolkS. Skulle kunna fungera. Kanske.
Är för övrigt suveränt sugen på att fara till Staterna. LA och Orlando, en liten sväng till New York. Något av det. Var så freaking länge sedan sist och jag måste säga att jag saknar det. Det är fint, stort och underbart. Fatta en lägenhet där liksom. Vore livet.
Jag är trött. Ska sluta svamla. Jag känner mig som Lemony Snicket (för dem som fattar referensen)
Update 20.54:
Äter piller gånger två, borde träna, har ont i axeln och äter som en häst. Känner mig som en gruvlig cripple som har ont och väger lika mycket som en elefant. Inte okej faktiskt. Visst är det ok med lata dagar.. men det här tar fan i mig priset och är inte alls bra. Har inte tagit mig ur pyjamasen ännu, har ätit ett riktigt mål mat och resten har varit kasst och egentligen rätt äckligt, smärtstillande tabletterna hjälper bara lite, gör mest så att det bränner i axeln och armen för att sedan ge en falsk trygghet. Minsta lilla felaktiga rörelse och det känns som att leden töjer sig minst tio meter. Vilket den inte alls gör , såklart. Tror också att min telefon har valt att strejka lite idag, eller så är jag bara väldigt repulsive. Inte mycket som står rätt till just nu inte. Känner mig som den mest negativa människan on earth. Stör mig till och med på min egen svengelska. Blir galen på att jag inte kan hålla mig till ett språk, uttrycka mig grammatiskt korrekt och formulera texter som är välskrivna istället för att kasta in ord som inte ens tillhör det språk jag numera talar 90% av tiden (svenska). Kaos. Försöker ta mig an lite intressanta tankar, men inte nu för då kommer jag bara vara slanted och negativ.
Kommentarer
Trackback
