Bomullstussar i luften
Har haft en fullspäckad dag med lektioner och träning. Skjutit upp lite fler läxor, men eftersom ingenting ska in i morgon så känns det faktiskt lite okej. Är ju trött. Traveling slow with broken boats - det är precis vad jag gör, jag reser långsamt.. och båten (båtarna) är min kropp. Min kropp är trasig av trötthet. Men snart ska det ändras på det och jag är tillbaka på rätt spår igen. Med tiden så blir allting bra, det är i alla fall vad folk säger.. och någonstans måste det ju ligga sanning i det, eftersom det är så många som påstår att det är sant.
I vilket fall som helst har jag insett att jag är egoistisk och självcentrerad. Jag pratar om mig, mig, mig.. det är alltid värst för mig, jag ska alltid klaga och berätta om mina krämpor, skador, problem. Jag ogillar det. Jag ogillar att vara egoistisk och självcentrerad. Varför ska allting handla om mig? Från och med nu så ska jag se på världen med andra ögon. Allting ska inte handla om mig. Andra ska stå i centrum. Får jag springa en extra runda, trötta ut mig lite extra för att någon annan ska må bättre, då får jag ta den smällen, även om jag själv inte har någon energi kvar. Jag är som alla andra människor, fylld av fel. Detta är nog mitt största fel och därför väljer jag att jobba på det.
Mitt stjärntecken är fisk.. och jag måste säga att de karaktäristiska dragen som följer med det tecknet passar in på min personlighet, inte allt, men mycket.. Det kanske är därför jag är som jag är? För att jag är född under en viss stjärna, en viss tid på året, en specifik dag.
Förvirring. Extrem förvirring. Tankarna bara snurrar i skallen på mig. Vet inte vad jag ska skriva, vet inte vad jag vill få fram. Jag lyckades inte ta mig hem. Jag lyckades inte ta mig över mållinjen för att dela med mig av en observation eller tanke... Det får bli när tankarna är samlade. Det får bli senare. Senare får du som läsare tolka precis som du vill. För ditt senare behöver inte vara detsamma som mitt. Men:
I vilket fall som helst har jag insett att jag är egoistisk och självcentrerad. Jag pratar om mig, mig, mig.. det är alltid värst för mig, jag ska alltid klaga och berätta om mina krämpor, skador, problem. Jag ogillar det. Jag ogillar att vara egoistisk och självcentrerad. Varför ska allting handla om mig? Från och med nu så ska jag se på världen med andra ögon. Allting ska inte handla om mig. Andra ska stå i centrum. Får jag springa en extra runda, trötta ut mig lite extra för att någon annan ska må bättre, då får jag ta den smällen, även om jag själv inte har någon energi kvar. Jag är som alla andra människor, fylld av fel. Detta är nog mitt största fel och därför väljer jag att jobba på det.
Mitt stjärntecken är fisk.. och jag måste säga att de karaktäristiska dragen som följer med det tecknet passar in på min personlighet, inte allt, men mycket.. Det kanske är därför jag är som jag är? För att jag är född under en viss stjärna, en viss tid på året, en specifik dag.
Förvirring. Extrem förvirring. Tankarna bara snurrar i skallen på mig. Vet inte vad jag ska skriva, vet inte vad jag vill få fram. Jag lyckades inte ta mig hem. Jag lyckades inte ta mig över mållinjen för att dela med mig av en observation eller tanke... Det får bli när tankarna är samlade. Det får bli senare. Senare får du som läsare tolka precis som du vill. För ditt senare behöver inte vara detsamma som mitt. Men:
Jag går och går och stannar inte fören jag kommer hem.
Hej, jag är ett spöke. Men jag tror på spöken, så det är helt okej.
För så länge jag tror på mig så finns jag. Precis som Tingeling,
när barnen tror så finns hon, då lever hon, då flyger hon.
Hej, jag är ett spöke. Men jag tror på spöken, så det är helt okej.
För så länge jag tror på mig så finns jag. Precis som Tingeling,
när barnen tror så finns hon, då lever hon, då flyger hon.
Kommentarer
Trackback
