Imorgon smäller det
Jag har varit urusel på att blogga den senaste tiden, men det har varit sådan full rulle att jag inte riktigt har haft lust till att göra det heller. Det har hänt så himla mycket nu senaste tiden. Agnes har varit här och hälsat på, Nick har bott hos oss senaste tiden och det har varit julklappshandlande. Jag har firat arbetskamraters födelsedagar och jag har varit på middag med andra, vi har ätit otroligt god vegetarisk mat på Food for Friends, en finfin restaurang nära the Lanes och vi har lagat en massa hemma, såsom linsgrytor och soppor.
Igår fyllde min käre Nick år och detta firade vi med att vakna tidigt (eller jag) för att gå till jobbet. Efter det blev det hem för lite mys innan vi överraskade honom med en färdiggjord New York Cheesecake och blåbär vid sidan av. Letade överallt för att finna en blåbärscheesecake, men det var omöjligt. Hittade bara jordgubb eller hallon, och det kändes inte lika bra, inte heller vågade jag mig på att göra en hemmagjord.. har inte riktigt de instrument man skulle behöva för att göra en, plus att jag aldrig heller har gjort en cheesecake i hela mitt liv. Men tårtan blev lyckad med sina guld och silver ljus och den unge mannen blev nöjd. Efter detta hade jag lovat honom att ta honom till valfri restaurang, som en födelsedagspresent. Så vi tog på oss finfina kläder, jag valde min nyinköpta sammets kjol. Ja, jag.. Amanda Pålsson, har köpt en kjol, som frivilligt används. Känner mig otroligt feminin nu, men det får man väl ibland. Nick satte på sig sin nya rutiga skjorta som även den är otroligt fin och passar honom perfekt. Vi tog oss ner till St. James Street för att ta ut lite pengar och efter det gick vi till den restaurang han hade valt. Det var en Meze restaurang, turkisk, och herre min skapare vad maten var gudomlig.
Servitrisen kom in med mitt favorit bröd, ballongbrödet, och två dippar. Vi började smaka på detta eftersom Nick aldrig tidigare hade ätit det. Sedan kom vår förrätt in. Olika kalla mezedippar med ännu mer mumsigt bröd. Mättnadskänslan började bli enorm och efter en stunds väntan kom även huvudrätten in. Vi valde samma rätt fast med olika kött, Nick valde köfte och jag tog lamm. Så himla gott var det. Båda kötten, och allting som var till. Men ack så mätt jag var. Min mage var fullare än fullast och jag trodde jag skulle dö, men det var himla gott, verkligen en värd restaurang.
Dock hade vi oturen att välja en kväll då det satt två otroligt fulla österrikare på restaurangen, den ena mannen föll huvudstupa rakt på bordet bakom mig när han skulle gå så hela bordet flög emot mig och sedan lyckades han inte ens ställa sig på första försöket.. men så fort de hade gått var allting tillbaka till det lugna med turkisk musik spelandes i bakgrunden. Jag betalade och vi gick hem. La oss i sängen och somnade gott, mätt och belåtna.
Idag var det jobb igen.. och Nick for till Paris. Han kom till mig på förmiddagsrasten och vi sa hejdå. 24 dagar, alltså 23 nätter är han borta.. sedan kommer han hit i ett par dagar innan han far iväg till Australien. 24 dagar. Jag är otroligt sugen på att köpa ännu en chokladkalender för att räkna ner dagarna. Det vore rätt värt faktiskt...
Imorgon far jag dock till Sverige. Jag börjar jobba sju, slutar två timmar tidigare och ska försöka att smärtfritt ta mig till Gatwick där planet sedan far 20.35 emot kalla och snöiga Sverige, plus familjen. Två veckors semester från jobb och annat. Kommer bli livets liv.
Ska fortsätta packa och diska min tallrik. Har blivit lite av en kock nu, gjorde precis linsgryta med krossade tomater och herbs. Hade varit trevligt med lite lök och annat för att spice it up.. men man tager vad man haver. Har redan spenderat sisådär 10000+ kr i december på julklappar, middagar, deposits och hyror.
Igår fyllde min käre Nick år och detta firade vi med att vakna tidigt (eller jag) för att gå till jobbet. Efter det blev det hem för lite mys innan vi överraskade honom med en färdiggjord New York Cheesecake och blåbär vid sidan av. Letade överallt för att finna en blåbärscheesecake, men det var omöjligt. Hittade bara jordgubb eller hallon, och det kändes inte lika bra, inte heller vågade jag mig på att göra en hemmagjord.. har inte riktigt de instrument man skulle behöva för att göra en, plus att jag aldrig heller har gjort en cheesecake i hela mitt liv. Men tårtan blev lyckad med sina guld och silver ljus och den unge mannen blev nöjd. Efter detta hade jag lovat honom att ta honom till valfri restaurang, som en födelsedagspresent. Så vi tog på oss finfina kläder, jag valde min nyinköpta sammets kjol. Ja, jag.. Amanda Pålsson, har köpt en kjol, som frivilligt används. Känner mig otroligt feminin nu, men det får man väl ibland. Nick satte på sig sin nya rutiga skjorta som även den är otroligt fin och passar honom perfekt. Vi tog oss ner till St. James Street för att ta ut lite pengar och efter det gick vi till den restaurang han hade valt. Det var en Meze restaurang, turkisk, och herre min skapare vad maten var gudomlig.
Servitrisen kom in med mitt favorit bröd, ballongbrödet, och två dippar. Vi började smaka på detta eftersom Nick aldrig tidigare hade ätit det. Sedan kom vår förrätt in. Olika kalla mezedippar med ännu mer mumsigt bröd. Mättnadskänslan började bli enorm och efter en stunds väntan kom även huvudrätten in. Vi valde samma rätt fast med olika kött, Nick valde köfte och jag tog lamm. Så himla gott var det. Båda kötten, och allting som var till. Men ack så mätt jag var. Min mage var fullare än fullast och jag trodde jag skulle dö, men det var himla gott, verkligen en värd restaurang.
Dock hade vi oturen att välja en kväll då det satt två otroligt fulla österrikare på restaurangen, den ena mannen föll huvudstupa rakt på bordet bakom mig när han skulle gå så hela bordet flög emot mig och sedan lyckades han inte ens ställa sig på första försöket.. men så fort de hade gått var allting tillbaka till det lugna med turkisk musik spelandes i bakgrunden. Jag betalade och vi gick hem. La oss i sängen och somnade gott, mätt och belåtna.
Idag var det jobb igen.. och Nick for till Paris. Han kom till mig på förmiddagsrasten och vi sa hejdå. 24 dagar, alltså 23 nätter är han borta.. sedan kommer han hit i ett par dagar innan han far iväg till Australien. 24 dagar. Jag är otroligt sugen på att köpa ännu en chokladkalender för att räkna ner dagarna. Det vore rätt värt faktiskt...
Imorgon far jag dock till Sverige. Jag börjar jobba sju, slutar två timmar tidigare och ska försöka att smärtfritt ta mig till Gatwick där planet sedan far 20.35 emot kalla och snöiga Sverige, plus familjen. Två veckors semester från jobb och annat. Kommer bli livets liv.
Ska fortsätta packa och diska min tallrik. Har blivit lite av en kock nu, gjorde precis linsgryta med krossade tomater och herbs. Hade varit trevligt med lite lök och annat för att spice it up.. men man tager vad man haver. Har redan spenderat sisådär 10000+ kr i december på julklappar, middagar, deposits och hyror.
Min velvet skirt./A
Kommentarer
Trackback
