Världen är mitt hem
Jag har klickat på skicka. Ansökningen till högskolan är skickad och där finns ingen återvändo att ändra mitt val. På något utomordentligt konstigt vis är jag inte ens nervös eller pirrig, känns istället bra att det är gjort och jag behöver inte längre fundera på det. Nu återstår bara de andra valen om att stanna i Sverige eller söka lycka och arbete utomlands. Men först ska jag allt ta och klara mina förgrymmade exams. Rätt rädd faktiskt. Känns mört. Har inte pluggat någonting alls i helgen. Skäms. Hade tänkt göra superduper mycket igår men så ringde Chris och Riley på Skype..
Snack om Thailand, minnen och allt som hör till. De tyckte att jag skulle komma ner till dem direkt efter studenten för att leva livet med dem och arbeta på en av klubbarna i typ två veckor. Ska väl åtminstone ta och se vad biljetterna kostar för det vore ju inte helt fel att besöka Thailand liksom! Dock har jag ju också blivit bjuden till USA och min käre vän Karim... Det är svårt. Honom har jag inte träffat sedan vi lämnade Pakistan (2008) men vi har ändå hållit kontakten under alla dessa år. Chris och Riley träffar jag ju ändå minst en gång per år känns det som. Vilket är rätt trevligt. Vi har ju liksom umgåtts i Islamabad, Dubai, Oslo och Örebro. Rätt häftigt om man tänker efter och nu skulle Thailand kunna läggas till på detta.
Ska väl läsa lite kemi och socialisera mig med min far nu. Är dessutom kalastrött i kroppen. Livet leker.
Update 19.06:
Känner mig sjukt vuxen som har överfört en hel del kosing from ICA kortet till sparkontot. Lite fattigare men nöjdare, ingen risk att handla för flera tusen på krogen längre (inte för att jag någonsin har gjort det dock). Funderar också på vad jag ska skriva till programmet som ska säljas under de superbra föreställningarna som kommer att äga rum den första helgen i juni. Blir kalas bra (temat kommer snart) och jag rekommenderar att ni kommer och tittar på Stjärnparadens legendariska spex, gossar i kilt, Stalin som dansar i färggranna trikåer och allt annat som visas. Sjukt kul.
/A
Snack om Thailand, minnen och allt som hör till. De tyckte att jag skulle komma ner till dem direkt efter studenten för att leva livet med dem och arbeta på en av klubbarna i typ två veckor. Ska väl åtminstone ta och se vad biljetterna kostar för det vore ju inte helt fel att besöka Thailand liksom! Dock har jag ju också blivit bjuden till USA och min käre vän Karim... Det är svårt. Honom har jag inte träffat sedan vi lämnade Pakistan (2008) men vi har ändå hållit kontakten under alla dessa år. Chris och Riley träffar jag ju ändå minst en gång per år känns det som. Vilket är rätt trevligt. Vi har ju liksom umgåtts i Islamabad, Dubai, Oslo och Örebro. Rätt häftigt om man tänker efter och nu skulle Thailand kunna läggas till på detta.
Ska väl läsa lite kemi och socialisera mig med min far nu. Är dessutom kalastrött i kroppen. Livet leker.
Update 19.06:
Känner mig sjukt vuxen som har överfört en hel del kosing from ICA kortet till sparkontot. Lite fattigare men nöjdare, ingen risk att handla för flera tusen på krogen längre (inte för att jag någonsin har gjort det dock). Funderar också på vad jag ska skriva till programmet som ska säljas under de superbra föreställningarna som kommer att äga rum den första helgen i juni. Blir kalas bra (temat kommer snart) och jag rekommenderar att ni kommer och tittar på Stjärnparadens legendariska spex, gossar i kilt, Stalin som dansar i färggranna trikåer och allt annat som visas. Sjukt kul.
/A
Kommentarer
Trackback
