Foundueee och ouust.
Satte på radion och insåg ungefär en timme senare att det hade jag minsann inte alls gjort, för den spelade inte någon musik alls. Tjejen som har koll på läget var det här! Men vad kan man förvänta sig efter att ha varit på en underbart rolig och trevlig cirkelledar kväll ute i Kumla? Middag, dricka, en massa dans (jänka och soldjaboyish), urartning, plastfolie, trappor, bastu, köket, tvrummet, övervåningen och personer som har makt i paraden. Inte helt fel. Dessutom gemensam städning och lagande av brunch, det var rätt värt det. Fast det känns himla konstigt att det faktiskt är måndag idag..
Jag hoppas att ni alla var medvetna om att det faktiskt var Earth Hour i lördags, och att ni släckte alla lampor och liknande för att visa lite stöd inför den globala uppvärmningen, överkonsumtionen av elektricitet och allt annat dumt som vi människor bidrar till att förvärra. Borde egentligen ske oftare. Förstå vilket ändrat perspektiv svenskar skulle få om de under ett par veckor fick vistas i till exempel Pakistan där man faktiskt har strömavbrott varannan timme.. Tänk om kommunen på något vis kunde stänga av den onödiga elektriciteten under Earth Hour, så att det blev obligatoriskt. Det handlar faktiskt bara om en enda timme, en enda dag under hela året. Det är 8760 timmar på ett år (365 dagar), skulle det då skada att offra en enstaka av dessa timmar till sällskapsspel eller dylikt i mörker? Se det som en universell gåva istället för ett straff, eller fånigt påhitt som många verkar ta det som.. Se det som ett exemplariskt tillfälle att umgås. Sitta ner. Prata. Spela. Bara vara. Vila. Ingen tv. Ingen musik. Ingen dator. Ingen bok. Avkoppling. Så som det ska vara, som det bör vara. Ett tillfälle som många familjer, moderna som gammalmodig, ofta inte har tid för. Istället för att ta det lugnt stressar vi och arbetar, tröttar ut oss. Det blir gemenskap i mörkret. Varför brukar det annars sluta med rätt många släckta lampor på hemmafester? Eller på en romantisk middag? När man sover över och pratar i mörkret.
Ta er tiden och testa. Prata. Umgås. I mörker.
Update 19.20:
Om det finns någon fin själ där ute i världen som har den minsta aning om var man kan finna en fin studentklänning är mer än varmt välkommen att berätta det för mig. Jag får nämligen panik. Tack!
Update2 23.08:
Nyss hemkommen efter att ha varit taxi åt mor. Tydligen körde jag dessutom hem en gammal kändis, Gunilla Åkesson. Det kanske var lite häftigt, även om hon inte alls är från min tid. Dessutom lite svid i halsen, vilket ite är kul alls då jag nyss fann mitt träningsschema på internet. Två pass om dagen à många timmar. Katastrof. Jag måste ju plugga!
Godnatt.
Jag hoppas att ni alla var medvetna om att det faktiskt var Earth Hour i lördags, och att ni släckte alla lampor och liknande för att visa lite stöd inför den globala uppvärmningen, överkonsumtionen av elektricitet och allt annat dumt som vi människor bidrar till att förvärra. Borde egentligen ske oftare. Förstå vilket ändrat perspektiv svenskar skulle få om de under ett par veckor fick vistas i till exempel Pakistan där man faktiskt har strömavbrott varannan timme.. Tänk om kommunen på något vis kunde stänga av den onödiga elektriciteten under Earth Hour, så att det blev obligatoriskt. Det handlar faktiskt bara om en enda timme, en enda dag under hela året. Det är 8760 timmar på ett år (365 dagar), skulle det då skada att offra en enstaka av dessa timmar till sällskapsspel eller dylikt i mörker? Se det som en universell gåva istället för ett straff, eller fånigt påhitt som många verkar ta det som.. Se det som ett exemplariskt tillfälle att umgås. Sitta ner. Prata. Spela. Bara vara. Vila. Ingen tv. Ingen musik. Ingen dator. Ingen bok. Avkoppling. Så som det ska vara, som det bör vara. Ett tillfälle som många familjer, moderna som gammalmodig, ofta inte har tid för. Istället för att ta det lugnt stressar vi och arbetar, tröttar ut oss. Det blir gemenskap i mörkret. Varför brukar det annars sluta med rätt många släckta lampor på hemmafester? Eller på en romantisk middag? När man sover över och pratar i mörkret.
Mörkret - agerar som en sköld, för vi syns inte. Då kan vi prata, berätta och tala ut. Sätta ord på våra känslor. Mörkret inger trygghet. En omslutande känsla.
Ta er tiden och testa. Prata. Umgås. I mörker.
Update 19.20:
Om det finns någon fin själ där ute i världen som har den minsta aning om var man kan finna en fin studentklänning är mer än varmt välkommen att berätta det för mig. Jag får nämligen panik. Tack!
Update2 23.08:
Nyss hemkommen efter att ha varit taxi åt mor. Tydligen körde jag dessutom hem en gammal kändis, Gunilla Åkesson. Det kanske var lite häftigt, även om hon inte alls är från min tid. Dessutom lite svid i halsen, vilket ite är kul alls då jag nyss fann mitt träningsschema på internet. Två pass om dagen à många timmar. Katastrof. Jag måste ju plugga!
Godnatt.
Så här fin (läs skabbig) kan man se ut efter en natt i Kumla.
Tur att mitt sällskap inte dömer efter utseende!
Kommentarer
Trackback
