Oj, det urartar

Jag kanske har en framtid trots allt? Tänk om man hade sig en kristallkula som man kunde titta in i och se hur framtiden skulle te sig. Bara en glimt. Eller nej, kanske inte se in i framtiden utan bara ta reda på vilka känslor man känner i framtiden. Om man är lycklig, olycklig.. så att man har ett humm om vad som sedan kommer ske. Men framtiden är för oss alla oviss.

Planer, nyår. Krasch på ett kick. Lämnas i förvirring och ångest. Vad ska man välja, vilket val är rätt. Kaos. Jag hatar sådant. Jag hatar att göra val. Alla val.
Ska gräva ner mig fram till den 1a januari. Vi ses väl då!